Igår blev vi upphämtade av en jeep som skolan skickat, och lämnade Mumbai och hotellet strax efter åtta på morgonen. Väl i bilen försökte jag och Malin rent reflexmässigt sätta på oss bälten, men misslyckades då det inte fanns någonstans att sätta fast våra bälten i. Vi tittade på varandra och utbytte menande blickar och insåg att det kommer bli en lång resa.
Antalet tutningar som vår chaufför gjorde under 10 minuter, är fler tutningar än vad vi hört under hela våra liv. I Indien är man lite liberal när det kommer till hur många bilar som får plats bredvid varandra på vägen, och är vägen inte tillräckligt bred, så går det alldeles utmärkt att köra vid sidan av, till och med utanför vägen i fel riktning. Sista fyra milen tog chauffören en genväg, och den vägen bestod mer av håligheter än av någonting annat. Efter fem och en halv timme av spänning, var vi framme i Loni och Pravara Institute of Medical Sciences. Första stora prövningen var över.
Att komma fram till Loni var fantastiskt. Det var en grönska på ett helt annat sätt än i Mumbai, som är ganska stenigt. Luften är även den, helt annan. Lite friskare.
Vi blev tilldelade våra rum direkt och fick gå och äta vår första lunch i messen. Vi kommer nog att få lära oss att älska att äta Dal, linsgryta. Maten var överraskande god, och våra munnar brändes inte bort av kryddigheten. Sjukt glad överraskning.
Lite annat som vi fixat med de första dagarna här är att ansöka om wifi och att fixa ett sim-kort till mobilen, vilket inte låter så jobbigt men eftersom att varje grej kräver ett dokument med flera underskrifter, passkopior och extra kort på oss tar det sin tid.
Imorgon bitti är det dags för vårt första yogapass!
Antalet tutningar som vår chaufför gjorde under 10 minuter, är fler tutningar än vad vi hört under hela våra liv. I Indien är man lite liberal när det kommer till hur många bilar som får plats bredvid varandra på vägen, och är vägen inte tillräckligt bred, så går det alldeles utmärkt att köra vid sidan av, till och med utanför vägen i fel riktning. Sista fyra milen tog chauffören en genväg, och den vägen bestod mer av håligheter än av någonting annat. Efter fem och en halv timme av spänning, var vi framme i Loni och Pravara Institute of Medical Sciences. Första stora prövningen var över.
Att komma fram till Loni var fantastiskt. Det var en grönska på ett helt annat sätt än i Mumbai, som är ganska stenigt. Luften är även den, helt annan. Lite friskare.
Vi blev tilldelade våra rum direkt och fick gå och äta vår första lunch i messen. Vi kommer nog att få lära oss att älska att äta Dal, linsgryta. Maten var överraskande god, och våra munnar brändes inte bort av kryddigheten. Sjukt glad överraskning.
Lite annat som vi fixat med de första dagarna här är att ansöka om wifi och att fixa ett sim-kort till mobilen, vilket inte låter så jobbigt men eftersom att varje grej kräver ett dokument med flera underskrifter, passkopior och extra kort på oss tar det sin tid.
Imorgon bitti är det dags för vårt första yogapass!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar