Socialmedicin.

Vi får vara med om så otroligt mycket, hela tiden. Det är svårt att ta in allting, och det är svårt att sammanfatta på något vettigt sätt.

I måndags startade vår kurs i socialmedicin. Det var inte alls så som vi hade förväntat oss. Vi läser kursen tillsammans med fyra härliga amerikaner som anlände till Loni i lördags. Nu är vi inte längre de enda vita personerna på campus och känner oss inte lika uttittade nu som under förra veckan.

Sockerrörsfabriken som nu efter drygt 50 år gett upphov till att 70% av befolkningen i byn har jobb. Genom att fabriken gett möjligheten för byn att byggas upp med skolor m.m. Från fabriken levereras ca 250 ton/säsong.

I onsdags var vi på ett helt gäng med studiebesök. Sju stycken, för att vara exakt. Vi började dagen med att besöka sockerrörsfabriken, för att sedan fara vidare till mjölkfabriken och senare förbi fyra olika skolor. Dagen avslutades med ett besök på bank, vilken startades som ett kooperativ, där bönderna skramlade ihop det lilla som var och en hade. Detta för att kunna låna av sig själva istället för att låna från "rika män" som kräver massvis tillbaka i ränta.

Mannen i vitt är Mr. Juri. Han hänger med oss på våra studiebesök och försöker att lära oss Marathi. Mannen i blått är Prof. Soma. Han är en av våra lärare i socialmedicin. Här får vi dofta på den färdiga produkten, och i detta fall var det 42% sprit med smak av apelsinblomma.

Som en biprodukt till sockret tillverkas alkohol, 1500 liter /dag tillverkas här och körs sedan vidare till större städer i förpackningar med 100 i varje och flaskor som rymmer ca 0.9dl.. En stark variant och en där de tillsätter vatten och ev smaker som blir 42%. Det är fascinerade att se hur dem arbetar då vi hemma är vana vid att maskiner gör jobbet, här gör dem allt själva. Mannen på bilden placerar korkar på flaskor som åker förbi på löpande band.

Mjölkfabriken fungerar som en bank och alla i byn lämnar in sin mjölk här och får betalt beroende på hur hög fett % mjölken innehåller. Den förpackas i mjuka plastförpackningar, 200 ml säljs för ca 10 Rs (drygt 1 kr) Utöver mjölk tillverkar dem yoghurt, godis och smaksatta mjölkdrinkar.

Här sitter kvinnorna och sätter på etiketter på den söta och smaksatta mjölken. I Loni jobbar man hårt för att kvinnor ska komma ut i arbetslivet för att kunna tjäna sina egna pengar och inte hamna fast i hemmet så som många kvinnor gör i Indien. 

Elever som är 15 och 16 år måste nu välja vad de vill jobba med. Redan nu väljer dem vilken inriktning dem ska studera vidare inom och de måste göra ett specifikt test inom de område de vill studera inom, t.ex. teknik, medicin. Valet är sedan mycket svårt att ändra då man redan från vår gymnasienivå får en grundläggande kunskap inom de område du valt. Och målet med deras utbildning är att få ett jobb, så att de kan försörja sina föräldrar när de själva inte kan jobba längre. Därför ligger det en stor press på dig som tonåring. Loni har arbetat hårt för tjejernas chans att gå i skolan och de har lyckats så nu är det ungefär lika många tjejer som killar som går i skolan här i området.

Torsdagens program var lika fullt och vi började med att åka till ett ingenjörsföretag där de hjälper bönderna med tips och utrustning i olika situationer. T.ex. vid väderväxlingar eller odlingstips m.m. Om skörden utsätts för någon slags sjukdom eller övergrepp så kan bönderna skicka in prover från deras skörd för att få det diagnostiserad och få råd hur de ska agera. Företaget hade även små provodlingar som bönderna kunde komma och titta och, och lära sig hur man odlar mest optimalt för att få så stor avkastning som möjligt. Vi fick se stora bad där spirulina odlades, guavaplantor, granatäppleplantor och ingefärsodlingar. Så otroligt ballt.

Dagen fortsatte sedan till en skola för barn som var stumma, döva eller blinda. Där fick alla döva och stumma gå i en och samma klass, och alla blinda fick gå i samma klass. För att vara en skola för barn med särskilda behov, så var skolan långt ifrån anpassad för någon som är blind. Efter det for vi förbi ytterligare en skola innan vi kom till förberedande militärskolan, där vi stannade ganska länge, fick lunch och såg hela deras anläggning. Dagen avslutades med att besöka ytterligare två universitet, läkemedel och ingenjörsutbildningar. Vi har nog aldrig varit med på så många fotograferingar tidigare, som under gårdagen.

Närmast i bild är det som ska bli granatäpplen, så småningom. Och det i bakgrunden är guavaträd.

Spirulinabad. Just nu försöker företaget att lära ut till bönderna att odla spirulina. Ett sådant badkar som det ovan kostar ungefär 25000 kronor, och ger 400 gram spirulina varje dag. Kilopriset ut till kund ligger på ungefär 800 kronor, vilket gör spirulina till en riktigt god affär. Nu har de flesta inte råd med så stora spirulinaodlingar, men som de sa, man kan starta med ett litet kar, för att senare köpa ett större.

I skolan för blinda, stumma och döva gick eleverna i klass 5-10 gick tillsammans. Här fick Malin ett test på sina teckenspråkkunskaper då hon fick ställa sig framför en klass på ca 40 personer och prata med dem. Eftersom att vårt teckenspråk inte är det samma så fick en lärare också översätta men det var en ny, spännande och skrämmande upplevelse. I klassrummet för de blinda blev vi väl mottagna med musik och sång.

Militärskolan är en vanlig skola men de förbereds också inför att kunna söka in till militären. De går 480 killar på skolan, 5-17 år. I de vanliga skolorna är det också vanligt att man bor på hostel på skolan och att bara några få som bor i närheten kan bo kvar hemma, men här på militärskolan bor alla på skolområdet. De har vanlig skola mellan 8.30-13.30 och övriga tider har de aktiviteter av olika slag, sporter, simning, skjutträning m.m. Vi möttes av en av de yngsta klasserna som sjöng oss välkomna dit och om fred, vilket slog hårt på oss när man vet att de efter detta ska tränas med vapen. Så otroligt svårt att förstå och ta in.

Vi bjöds på lunch här på militärskolan och fick sedan se alla deras träningsanläggningar i området. Det var den absolut "finaste" skolan, om man ska se till lokaler och omgivning. Vi fick här prova att skjuta luftgevär.

Otroligt trötta och mätta på intryck, var fredagen en välbehövlig helgdag och vi passar på att bara vara lediga. Imorgon väntar veckans sista lektioner innan vi tar helg!